Före 1900

Man började faktiskt att utveckla den metodiken som används i dagens datorer redan på 1800-talet. Den första kalkylatorn som räknade digitalt uppfann och byggde engelsmannen Charles Babbage 1832! Den opererade på sexsiffriga nummer och kunde lösa andragradspolynom med sex siffrors noggrannhet. Efter denna maskin började Babbage på en ännu större maskin, the analytical engine. Denna maskin var en enorm uppfinning som introducerade saker som vi fortfarande känner igen i dagens datorer. Maskinen hade in- och utmatningsenhet, minne samt kalkylator och kontrollenhet (processor). Dessvärre fick han den aldrig att fungera. Idag vet vi varför, det var en enorm uppgift som inte gick att lösa med dåtidens kunskaper och verktyg. Babbage dog i 1871. Då var det inte många som visste vem han var men nu nämns han i varenda kurs som innefattar datorhistoria världen över.

Mycket mer saker händer under 1800-talet. Men vi hoppar direkt till 1900-talet.

1900-talet

1936 skrev matematikern Alan Turing en rapport som bland annat beskriver hur en digital dator skulle fungera. Rapporten beskriver en matematisk maskin som kunde utföra logiska operationer och läsa, skriva och radera binära symboler (1:or och 0:or) på en oändlig remsa. Dessa kom sedan att kallas Turing-maskiner.

1941 blev den första fungerande turingmaskinen klar. Den skapades av Konrad Zuse. Den var fritt programmerbar och helautomatisk. Den hade en klockfrekvens på 5.33 Hz och vad byggd med reläer. Det dröjde några år till innan datorerna blev elektroniska.

Den första moderna datorn blev en maskin som hette ENIAC. Den stod klar 1946. ENIAC är en förkorting för Electronic Numerical Integrator And Computer. Den var stor som ett hus (18000 elektronrör) och kunde mindre än den enklaste kalkylator kan idag. En som var inblandad i utvecklingen av ENIAC var John von Neumann. Von Neumann skapade en datorarkitektur, von Neumann-arkitekturen, som datorer än idag byggs efter. Det var den första arkitekturen där beräkningsenhet och minne var separerade. Mellan dem fanns det en buss över vilken data och instruktioner transporterades. Von Neumann anses av många vara den moderna datorns fader. Den första Von Neuman-datorn, som han själv var med och byggde, hette EDVAC.

Nutid

Utvecklingen står på intet sätt still. Datorerna utvecklas ständigt. Varje år blir datorerna snabbare och billigare. Det lär dock dröja ett tag innan något så revolutionerande som Babbages kalkylator eller ENIAC ser dagens ljus. Sen hur lång tid det tar, det återstår att se.

Mer läsning

På adressen http://www2.fht-esslingen.de/studentisches/Computer_Geschichte/fold1.html finns en bra tidslinje för datorns historia.