Kapitel 11. Internet

Innehållsförteckning
Internets historia och utveckling
Att ansluta till Internet
Vanliga tjänster, program och protokoll på Internet
Internets framtid
Sammanfattning

Internet är utan tvekan det viktigaste datanätet som finns. Internet kan man komma åt från världens alla hörn och tjänsterna på Internet blir fler och fler för varje dag. I detta kapitel tittar vi på hur Internet kom till, hur det fungerar och vad det erbjuder.

Internet är inte heller bara Internet. Den teknik som används på Internet blir allt vanligare även i andra betydligt mindre datornät. Till exempel är det vanligaste nätverksprotokollet i lokala nätverk idag TCP/IP som är samma protokoll som används på Internet.

Internets historia och utveckling

Internet har en väldigt intressant historia i många avseenden. För det första är det väldigt roligt att tala om historia när hela Internet inte ens är 50 år gammalt. En intressant sak med Internets utveckling och historia är att det har utvecklats på ett öppen sätt med bidrag från massor av företag och provatpersoner. Ingen äger internet och väldigt många ser till att det fungerar.

Internets historia

Det vi idag kallar för Internet har även det varit ett litet projekt en gång i tiden. Alla har vi ju varit små. Internet började sin bana som ett forskningsprojekt inom den amerikanska universitetsvärlden. Syftet var att kunna ansluta datorer till varandra över ett stort avstånd. I mitten på 1960-talet var en av pionjärerna J.C.R. Licklider som anses vara den första som kommit på idén med ett världsomspännande nätverk. Han blev sedan chef för ett forskningsprojekt som kallades DARPA, Defense Advanced Research Projects Agency som var ett projekt inom dataforskningen där han fick medel till att utvärdera och utveckla sina idéer.

Inom det Amerikanska försvaret hade man liknande tankar som de som utvecklades inom forskarvärlden. Man var sedan länge beroende av kommunikationer över långa sträckor och hade börjat fundera på hur dessa skulle kunna hållas fungerande under krig. Det ultimata problemet man ställdes inför var dåtidens rädsla för atombomber.

Man insåg att kretskopplade nät som till exempel telenäten var väldigt känsliga för störningar. Klipper man av en kabel så försvinner förbindelsen. Kunde man uppfinna ett nätverk där data kunde delas upp i mindre delar och sedan skickas ut i ett nätverk där det fanns flera olika vägar fram och tekniken själv ser till att alla paket kommer fram, även om det innebär att paketeten tar olika vägar. På så sätt kan systemet hämta sig även om några kommunikationsvägar slås ut.

Det första nätet som byggdes byggdes inom ett projekt som kallades ARPANET. ARPANET var ett paketförmedlat nät, precis som Internet, men från början mycket, mycket mindre. Vissa tjänster utvecklades tidigt, till exempel så kom e-post att bli väldigt populärt i början av 1970-talet.

Allt fler intresserade sig för ARPANET och fler datorer och nätverk anslöts. Ju större det blev desto mer intressant blev det och fler och fler ville ansluta sig. Försvaret hade redan tidigt bestämt sig för att nätverket skulle utvecklas öppet. De hade nämligen inga resurser att utveckla det själva utan måste ta hjälp från universiteten. Detta var en ovanlig situation för en militär organisation där all utveckling i normala fall är topphemlig. Allteftersom nätverket sprider sig blir det mer och mer okontrollerbart och är till slut inte längre intressant för militären. De övergav till slut Internet och började utveckla ett eget nätverk som de kom att kalla MILNET.

Word wide web, WWW

Det som många idag förknippar med Internet är World wide web eller WWW som det brukar förkortas eller webben som det populärt kallas. Webben är egentligen bara en funktion av väldigt många på Internet men för många är den, parallellt med e-post, den funktion som är viktigast. När man talar om att "surfa på nätet" är det WWW som man avser.

Ett centralt begrepp på webben är hypertext. Hypertext är text som innehåller hyperlänkar. En hyperlänk är en koppling mellan en viss del av en text eller bild till en helt annan, men relaterad, text eller bild antingen på samma server eller på ett helt annat ställe, kanske på andra sidan jordklotet. Konceptet med hypertext har funnits mycket länge, långt innan tanken på Internet föddes, men har inte före Internet fått en så betydande användning.

Som WWW's fader anses Tim Berners-Lee. Han var forskare på CERN när han hittade på de första prototyperna av HTTP och HTML. Han bildade sedare (1994) W3C (http://www.w3.org). W3C, som är en förkortning för World Wide Web Consortium är ett konsortium som jobbar med standarder och protokoll för webben.

Det största som hänt Internet bör vara när den första grafiska webbläsaren, Mosaic, skapades. Den gjorde det möjligt att på ett enkelt sätt navigera bland all den information som gjordes tillgänglig på Internet. Programvaran var så pass enkel att vem som helst skulle kunna använda den. Ett mål med den, och hela Internet, var att det skulle fungera oavsett vilken sorts dator man använde. Redan tidigt hade det bestämts att alla datorer skulle kunna ansluta till nätet bara de följde de protokoll som gäller.

Idag är det vanligaste webbläsarna Internet Explorer, Netscape och Mozilla.

Svensk Internethistoria

Man kan välja att börja den svenska internethistorien vid lite olika tidpunkter. Den kanske mest logiska är att börja den 1988 när SUNET kopplades upp mot Internet. SUNET är en förkortning för Swedish UNiversity computer NETwork. På den tiden vara bara universitet och högskolor anslutna till SUNET. Sedan anslöts några stora företag till Internet.

Den stora internetboomen i Sverige kom senare. Det var i mitten på 1990-talet då Tele2, precis före Telia, startade ett kommersiellt nät, till vilket vem som helst kunde ansluta sig.

RFC-Dokument

Som sagts tidigare så måste alla aktörer och användare följa samma regler. Eftersom ingen bestämmer enväldigt över Internet så måste man på något sätt ta fram de regler som gäller. För att styra upp Internet så har en rad organisationer upprättats som organiserar olika delar av regelverket som styr Internet. I början var den huvudsakliga vägen att styra regelverket på Internet de så kallade RFC-dokumenten. RFC står för Request For Comments som betyder ungefär "Förfrågan om kommentarer" och det fungerade ungefär så här. En organisation, företag eller forskare kommer på ett bra protokoll eller program och skriver en RFC om detta. Denna RFC läses av alla intresserade och de har möjlighet att kommentera den. Alla har, i demokratins anda, möjlighet att läsa, och kommentera, dokumenten. Då ett dokument kommenterats och uppdaterats tills alla ha blivit nöjda anses det vara en standard som gäller.

Idag fungerar det lite annorlunda. De RFC:er som publiceras idag är oftast redan färdiga standarder men likväl kan de läsas av alla så att alla skall ha samma chans att skriva programvaror som följer de standarder som specificeras i dokumenten.

I appendix J finns länkar till några av de RFC:er som behandlar det vi tagit up i denna bok samlade.

Att ansluta till Internet

Det finns idag så många sätt att ansluta till Internet att man kan tycka att det är svårt att välja. I praktiken är det dock nästan aldrig några problem eftersom urvalet kraftigt styrs av var du bor eller var företaget ligger och hur mycket man är villig att betala, det vill säga vilket behov man har.

Privatpersoner och mindre företag

Som sagt så kan man ansluta till Internet på en uppsjö av olika sätt. Man kan till exempel använda ett vanligt telefonabonnemang och en dator med modem. Denna metod kallas vardagligt för uppringt Internet. Uppringt Internet är väldigt enkelt och fungerar överallt där det finns telefon. Denna metod är väldigt vanlig bland de som inte använder Internet så ofta eller av dem som bor på ett ställe där inga alternativ ges. Använder man Internet väldigt lite är detta det i särklass billigaste sättet.

Nackdelen med uppringd Internet är att det är ganska långsamt och att det oftast är förknippat med en samtalsavgift. Det vill säga du betalar för den tid du är ansluten till Internet även om du inte använder anslutningen. Detta inbjuder till att man kopplar ner sin anslutning till Internet när man inte använder den. Ytterligare en nackdel är då att det tar en stund att koppla upp sig igen. För inte alls många år sedan var detta det enda sättet en privatperson kunde ansluta sin dator till Internet. Den maximala anslutningshastigeheten ligger på ungefär 56 kbit/s med ett vanligt modem.

Det finns snabbare sätt att ansluta till Internet via telefonlinjen. Men till skillnad från modemet ovan så ställer dessa metoder mer krav på telefonförbindelsen och kräver installationer såväl i hemmet som i telefonsystemet. De metoder som avses är ISDN (Integrated Services Digital Network) och olika varianter av DSL (Digital Subscriber Line). De vanligaste ISDN linjer man ansluter hemma kallas för en basanslutning. Den gör så att man får två stycken linjer till sitt jack (som måste vara ett specialjack) dessa två kan man antingen använda till data eller till samtal. Använder man en till data klarar den maximalt 64 kbit/s och använder man båda till data så kommer man upp i maximalt 128 kbit/s. Använder man bara den ena så kan man tala i telefonen samtidigt som man använder Internet men det går naturligtvis långsammare än om man använder båda. ISDN är oftast, precis som med ett vanligt modem, förknippat med en avgift som är beroende på hur länge man är uppkopplad men till skillnad från vanliga modem så går en uppkoppling med ISDN väldigt fort. Det gör att man kan koppla upp och ner mer frekvent med ISDN. En annan fördel med ISDN är att det är något snabbare än ett vanligt modem.

DSL tekniken är en modernare teknik än ISDN. Men den kräver ytterligare lite till av telenätet och går därför inte att installera överallt där man kan få ISDN eller använda ett vanligt modem. Den vanligaste varianten av DSL som använde i Sverige är ADSL (Asymmetric Digital Subscriber Line) det innebär att hastigheten man kan komma upp i skiljer sig beroende på om man skickar eller tar emot data. Vanligtvis så går det snabbare att hämta data från Internet än vad det gör att skicka data till Internet. Eftersom man oftast hämtar data från Internet så har detta oftast ingen större praktisk betydelse. Hur snabbt det kan gå med ADSL beror på hur lång ledning du har från ditt hem till en telestation. Ledningens kvalitet påverkar också. Med ADSL ligger hastigheten för nedladdning någonstans mellan 1 och 8 mbit/s och uppladdning någonstans mellan 0,5 och 1 mbit/s. Observera att din Internetleverantör (ISP) kan sätta en lägre hastighet än den teoretisk möjliga.

Med DSL-teknik är man normalt uppkopplad hela tiden med samma hastighet. Man betalar antingen ett fast pris per månad eller så betalar man beroende på hur mycket man använder anslutningen, det vill säga hur mycket data man skickar och hämtar.

Företag

Det sätt vi behandlat hittills passar privatpersoner. De kan naturligtvis även användas av företag som företaget inte har större behov. Företag har annars flera andra sätt att ansluta till Internet beroende på vilka behov de har.

Oftast använder företag någon typ av fast förbindelse till Internet. Det vill säga att de har en konstant koppling till en av Internetleverantörernas routrar och får på så sätt en stabil koppling till Internet. Inte sällan har större företag två eller flera kopplingar för att inte vara beroende av en enda. De kan till exempel ha en förbindelse mellan två kontor i olika städer och sedan en Internetförbindelse i varje stad. Går den ena Internetförbindelsen ner så märker inte användarna det utan surfar vidare genom förbindelsen till det andra kontoret och ut på Internet via deras Internetförbindelse.

När det gäller kapaciteten på Inernetanslutningar för företag och skolor så finns det egentligen inga begränsningar. Bara priset sätter gränsen. Hur mycket man är villig att betala beror naturligtvis på vilket behov man har. Behovet beräknas utifrån vilken verksamhet man bedriver och hur många samtidiga användare man har. Anslutningar från 10mbit/s och upp till hundratals mbit/s är vanliga.

Ytterligare metoder att ansluta till Internet

Det har länge funnits ett behov av snabba billiga Internetanslutningar i Sverige. Ett stort behov medför många förslag på hur det skall tillgodoses. Detta gör att det finns ett otal andra sätt att ansluta sig till Internet.

Man kan till exempel koppla upp sig mot Internet via kabel-tv-näten. Denna metod är relativt vanlig i de städer där kabeltv finns. Man kan även på vissa ställen i landen använda elnätet för att koppla upp sig. Man kan även använda radio för att ansluta ett avlägset hus eller villaområde. På vissa ställen kan man få fiberkabel ända in till huset eller till ett område vilket ger en mycket snabb och bra Internetförbindelse.

Även på det mobila området förekommer mycket nytänkande. Man kan till exempel utan problem koppla upp sig mot Internet med de flesta moderna mobiltelefoner. Man kan också i vissa butiker koppla upp sig mot Internet via Bluetooth eller radio-LAN.

Vanliga tjänster, program och protokoll på Internet

Det säger sig självt att om så många datorer skall fungera ihop så måste de använda ett och samma protokoll. Vidare verkar det kanske uppenbart att ett så stort och mångfaldigt nätverk som Internet måste ha flera protokoll.

En annan sak som säger sig självt är att när en massa datorer kopplas ihop och en massa människor börja använda dem så skapas en marknad för en mängd olika tjänster. Dessa tjänster kräver i sin tur sina egna program och sina egna protokoll.

TCP/IP

Det protokoll som är absolut viktigast på Internet är TCP/IP. TCP/IP är standardprotokollet på Internet. Namnet TCP/IP är egentligen en hel familj protokoll. Namnet TCP/IP kommer från två av de ingående protokollen, nämligen IP och TCP. IP står för Internet Protocol och är det protokoll som ansvarar för hur alla datorer skall hitta varandra på Internet. Alla datorer på Internet har en så kallad IP-adress. Denna adress är unik och det är tack vare denna som paket som skall till din dator kommer fram just till din dator. Om vi jämför med OSI-modellen (avsnittet OSI-modellen i kapitel 10) som vi tittat på tidigare så ligger IP i nätverksskiktet.

Vi kommer inte att behandla TCP/IP så mycket i detta kapitel. Det kommer mer om det längre fram i boken. Vi skall i detta kapitel titta på de protokoll och program som används högre upp i modellen.

WWW (HTTP)

World Wide Web (WWW) var det system som satte riktig fart på Internet. WWW paketerades med snygga program som var lätta att använda. WWW är det system som vi använder när vi "surfar" på nätet. Det verktyg som man använder kallar för webbläsare (eng. browser). Det protokoll som används heter Hypertext Transport Protocol (HTTP). Med hypertext menas text som innehåller hyperlänkar. Men hyperlänk menas en koppling från det man läser till relaterad text någon annanstans. Det är genom att följa hyperlänkar som man surfar på nätet.

Hypertext är inget som kommit till i och med Internet utan det har funnits tidigare i vissa programvaror och begreppet som sådant har använts, om än inte i samma utbredning som nu, sedan andra värdskriget.

För att använda WWW måste man ha en webbläsare. Vänliga webbläsare är Netscape Navigator, Internet Explorer och Mozilla. I figur 11-1 visas en webbläsare som heter Konqueror och är en grafisk webbläsare. Grafiska webbläsare är enormt populära och finns till i princip alla operativsystem. Den som visas på bilden heter Konqueror.

Figur 11-1. Den grafiska webbläsaren Konqueror

Filöverföring (FTP)

När man använder http (se ovan) så hämtar man ju filer från servern för att visa dem i sin webbläsare. Men eftersom http är tänkt för att användas av webbläsare så saknar det mycket av den funktionalitet som man vill ha i ett protokoll för filöverföring. Till exempel så är det bökigt att ladda upp filer till servern med http och det går inte att byta namn eller radera en fil på servern med http. Eftersom man tidigt kom fram till att man vill flytta filer mellan datorer på ett nätverk så skapades ett speciellt protokoll för detta. Man kallade protokollet för File Transfer Protocol (FTP). Ftp har stöd för alla funktioner man förknippar med att flytta filer mellan datorer. Det finns flera program för att använda ftp och ftp stöds dessutom av flera vanliga filhanterare.

Nyhetsgrupper, Usenet News (NNTP)

Usenet news eller nyhetsgrupper är ett hörn av Internet som många glömmer bort. En nyhetsgrupp har inte så mycket med nyheter att göra utan handlar om diskussioner. Usenet News fungerar lite som e-postlistor. Det finns hundratusentals nyhetsgrupper världen över. De flesta speglas mellan servrarna så på din newsserver kommer även postningar från andra länder. Alla grupper har ett specifikt ämne. Vissa har ett speciellt språk. Till exempel så finns det grupper som behandlar olika datorsystem på svenska. Om det inte framgår vilket språk som gäller så är det alltid engelska.

Det går till så här. När någon postar ett meddelande i en grupp så kan alla som prenumererar på gruppen se detta i sitt nyhetsläsarprogram (många e-postprogram kan också hantera news). De andra ser bara rubriken och kan själva välja om de vill ladda ner och läsa meddelandet.

Usenet News eller nyhetsgrupper är faktiskt äldre än Internet självt. Från början, innan Internet, användes ett protokoll som heter UUCP (Unix to Unix Copy Protocol), men detta ersattes senare med ett protokoll som var bättre anpassat för Internet. Det protokollet heter NNTP (Network News Transfer Protocol) och används än idag.

Fjärrinloggning (TELNET/SSH)

Ett operativsystem som utvecklades väldigt mycket på samma tid som Internet och med nätverk i åtanke var Unix. Det gör att Unixsystem fungerar väldigt bra i nätverk. Till exempel så kan man på en Unixdator jobba flera personer på samma gång och man kan göra det över nätverket precis som om man satt direkt vid datorn. Låter det modernt? Det har man kunnat i Unix sedan 1970-talet. En modern Uniximplementation är Linux. Linux har ärvt dessa egenskaper från sin föregångare och har alltså haft dessa möjligheter från starten

För att kunna logga in på en server över nätverket måste man naturligtvis ha ett protokoll för hur det skall fungera. Ett vanligt, ganska gammalt, protokoll är telnet. Telnetklienter följer med de flesta operativsystem.

Telnet används idag mindre och mindre. Den största anledningen är att det är ett så kallat klartextprotokoll. Informationen som skickas mellan server och klient krypteras inte. Det gör att den kan avlyssnas. Det finns massor av klartextprotokoll som används på Internet och i de flesta gör det ingenting om trafiken kan avlyssnas. I fallet med telnet däremot är trafiken väldigt känslig. Anledningen är att användarnamn och lösenord skickas i början av en session. Om någon avlyssnar kommunikationen får får denne kompletta kontouppgifter och kan logga in på servern.

Ett nyare protokoll som heter SSH (Secure SHell) som erbjuder samma funktionalitet som telnet men som är mycket säkrare. Klienter finns till de flesta operativsystem men installeras inte alltid som standard vilket telnet ofta gör.

Om nu SSH är så mycket säkrare, varför finns telnet kvar? Telnet har fortfarande ett användningsområde. Till exempel används ofta telnet för att konfigurera hårdvara, till exempel switchar. Då används det på ett internt nätverk där risken för avlyssning bedöms som liten. Till exempel en ensam kabel mellan server och klient.

Internets framtid

Vad som kommer att hända med Internet i framtiden är naturligtvis svårt att säga. På sista tiden har de största förändringarna skett bland rena konsumentprodukter såsom fildelning och direktmeddelanden (IM, Instant Messaging).

Vad som kommer i framtiden går bara att gissa. Det har talats om tekniska förändringar i Internets struktur. Bland annat finns planer på att byta ut en så grundläggande del som IP (Internet Protocol, se nästa kapitel) för att bland annat råda bot på bristen på IP-adresser. Som det ser ut nu är detta inte att vänta de närmaste åren. Utan nyheterna kommer högre upp i strukturen, på applikationsnivån.

Det som "bubblar" nu är olika telefontjänster. Att man kan tala med varandra över Internet. Det kommer som en naturlig förlängning på IM-tjänsterna och kommer förmodligen att bli väldigt vanligt.

Smarta-hemtjänster var väldigt hett för ett par år sedan men blev ingen hit. Jag tror att dessa kommer att komma igen när marknaden mognat. Exempel på tjänster är att till exempel kunna titta in hemma med hjälp av kameror från jobbet eller på semestern. Andra tjänster kan vara larmtjänster där man meddelas via e-posts, SMS eller varför inte till sin IM-programvara om något händer hemma.

En sak jag med säkerhet kan säga är dessa nya tjänster kommer att kräva mer och mer bandbredd. Och mer bandbredd kommer att finnas. Det kommer att bli enklare att koppla upp sig och med mer bandbredd än vad vi är vana med idag. Snabba uppkopplingar med mobila enheter kommer också att bli vanligare.

Sammanfattning