Appendix K. Kommentarer från läsare och experter

Innehållsförteckning
Brev från Bengt Gördén
Brev från Pär Lindskog
Brev fån Jan Johansson

Brev från Bengt Gördén


Date: Thu, 11 Mar 2004 23:42:25 +0100
From: Bengt Gördén <bengan (snabel-a) sunet.se>
To: marcus@rejas.se
Subject: ang. NAT

Hej!

Ang. Datorkommunikation och kurs DTR1201.

Trevlig läsning (även om jag inte lyckats ta mig genom allt :-).

Nu till lite spörsmål ang. NAT.

Ditt avsnitt om NAT är inte riktigt rättvisande, om man utgår från att
kapittlet egentligen handlar om IP-routing. IETF har under flera år
varit rejält bekymrade ang. NAT. Anledningen är helt enkelt att NAT slår
sönder det fundament varpå IP bygger. Det finns några få kriterier som
måste uppfyllas för att Internet skall fungera. Ett av dem är "unik
adresserbarhet".  Genom att NAT (främst den varianten där man i hög grad
bygger adresseringen på transportnivå) förhindrar detta så är det
förkastligt att använda det.

Det är för övrigt ingen fördel att spara adresser då man konserverar en
modell och bygger dåliga lösningar runt den. Speciellt i USA och Europa
har vi inget adressproblem. Det finns så mycket adresser att vi kan
gödsla med dem. Att få ut nya adresser är heller inte svårt. Det är bara
de stora ISP:erna som anför annledningen att det är dåligt med adresser
så att de bara kan dela ut 1 till varje hushåll. Den egentliga
annledningen är att de inte vill att du har mycket burkar på ditt hemnät
som aggerar servrar. Och kanske framför allt inte att du ska köra
IP-telefoni (de stora ISP:erna är ju egentligen telekombolag).

Jag vet inte om du har tänkt skriva något om detta i din kurs men som
"Old Internet Fart" (tm) så skulle jag råda dig till att skriva in ett
stycke där man förklarar just grunden för IP och varför det är dumt att
slå sönder den.
		

Brev från Pär Lindskog


Date: Sun, 30 May 2004 23:33:55 +0200
From: Pär Lindskog <lindskog (snabel-a) imapcenter.net>
To: marcus@rejas.se
Subject: Rättelse/tillägg Datorkommunikation

Hej

Surfade runt lite på se.linux.org och fastnade en stund på din bok om
datorkommunikation. Mycket bra skrivet, verkligen välgjord.
Nu har jag inte läst hela boken (hoppas jag hinner till sommaren) men
jag upptäckte en sak på kapitlet om E-post. Det står att med protokollet
IMAP lagras all e-post lokalt... CENTRALT borde det vara? Sen har jag
ett tillägg på IMAP-protokollet som kan vara värt att nämna, nämligen
risken med backuper då mailen lagras centralt, man måste vara medveten
om att man är helt och hållet i händerna på leverantören (motsv.) då det
gäller backup av sina mail. Många av de leverantörer som specialicerat
sig på IMAP har möjligheten att ladda ner allt innehåll i en mapp som
tex. en zip-fil.

En stor fördel med IMAP är möjligheten till ett kommando som heter IDLE,
vilken ser till att "pusha" ut mailen istället för att ställa in
mailprogrammet att aktivt "gå" och hämta nya mail med visst intervall
(som POP-mail). Om IDLE supportas av servern och klienten har jag mailet
i min mailklient samtidigt som det kommer till servern. Man kan
visserligen ställa tiden för hämtning av POP-mail lågt men det tar
ganska stora resurser i anspråk (logga in, kolla, logga ut) så det kan
lätt bli överbelastning på servern om många gör det...

Vidare under webmail står det att webmail ofta har begränsat utrymme på
servern, som det står skrivet kan man tolka det som att utrymmet är
obegränsat då man använder sig av någon mailklient (POP/IMAP), borde nog
förtydligas lite, speciellt om man använder sig av IMAP då man måste
rensa själv på servern.

Ändra/lägg till det du önskar eller tycker är relevant i sammanhanget,
jag återkommer säkert med fler synpunkter i framtiden.

--
Mvh
/Pär Lindskog
		

Brev fån Jan Johansson


Date: Tue, 30 Nov 2004 16:27:10 +0100
From: "Jan Johansson" <jan.johansson (snabel-a) ragunda.se>
To: marcus@rejas.se
Subject: datorkommunikation

Hej Marcus
Jag har jobbat flera år som lärare och håller fullständigt med när det
gäller svårigheten att hitta lämpliga böcker för kursen
datorkommunikation. Kul att du har tagit detta initiativ! Boken är
skriven på ett lättfattligt och lättläst sätt, men tenderar kanske att
bli ytlig i en del avsnitt.                         

Jag brukar ta upp lite mer när det gäller repeatrar och bryggor. Bryggan
är viktig att förstå eftersom den är grunden till hur switchen fungerar.
Fortsätter sedan med att ta upp layer 2 funktionen, broadcast, switchar
finns i olika utföranden mm. Begreppen simplex, halv- och full-duplex
måste också förklaras.      

Repeatrar
Är en kvarleva från bussnätens tid. Trots att koaxialkabeln i 10base2
(thinnet) kunde sträckas ut nästan 200meter och 10base5 (thicknet) ca
500 meter behövdes  signalerna i koaxialkablarna förstärkas med hjälp av
repeatrar så att man kunde forsätta ännu längre sträckor. Eftersom det
var glest mellan datorerna på den  tiden och de skulle dessutom
sammanbindas med samma kabel blev det snabbt långa krokiga snirklingar
med kablarna.

Med stjärnnäten blev repetrarna var mans egendom eftersom det sitter en
förstärkare (repeater) på varje port i en hubb. Vi skulle kunna säga att
hubben är en "multirepeater" som isolerar varje kabelsegment så att ett
kabelfel (kortslutning, avbrott eller missanpassning) på ett ställe inte
slår ut de andra anslutningarna (portarna) i hubben.

Bryggor
Har haft en lika tynande tillvaro som repeatrar men har nu börjat göra
comeback i trådlösa nät. Bryggan används ofta för att minska onyttig
trafik i nät där trafiken ökat för mycket. Egentligen så minskar man
ej trafiken utan ser med bryggan till att hålla "onödig trafik" sk
broadcast lokalt inom mindre områden. Genom att lagra nätverkskortens
hårdvaruadresser "MAC-adresser" i ett litet minne, lär sig bryggan på
vilken sida av bryggan som olika datorer finns. Bara den trafik som
behöver komma till andra sidan av bryggan släpps sedan igenom. I nät med
hubbar och Windows datorer kan broadcast och elections ta upp en stor
del  av bandbredden. För att lätta upp situationen är en brygga lättare
att sätta in än att dela nätet med en router.

I nät med switchar uppstår inte behovet av att sätta in bryggor eftersom
switchar har en bryggfunktion i varje port. Därför kan vi likna switchen
vid en "multibrygga". I dagens trådlösa nät har vi oftast en
bryggfunktion inbygd i den trådlösa accesspunkten. Bryggan har i det
fallet i uppgift att brygga samman  det trådade nätet med det trådlösa.

Skall försöka återkomma med mera när jag får tid över. Du får
använda/förändra som du vill.

Mvh
Jan Johansson